- Problemet med alla valutor, säger Kjell Holmstrand, är att de inte är värdebeständiga. Om man följer valutanoteringarna så ser man hur penningvärdena hela tiden försämras. Detta beror på att man inte längre har något reellt värde att luta sig mot. Förr löstes svenska kronor in mot guld för att man ansåg att guld var värdebeständigt.
- Själv anser jag att de enda värden som är säkra är naturvärden. Därför har jag säkrat Klövern med honung.
- Insekterna var först här på jorden och deras betydelse är underskattat. Bina har i alla tider samlat in ett flytande guld och de gör arbetet gratis åt oss. Ja, det vill säga inte helt gratis. När vi tar deras honung så måste vi ge dem något annat, så att de överlever vintern, men de begär inte så mycket. Dessutom är de flitiga. Sköter man sina bisamhällen rätt så får man in sina pengar rätt bekymmerslöst.
Det var 1984 som uppfinnaren och biodlaren Kjell Holmstrand i Orsa satsade på en egen valuta. Han tyckte nämligen att pengarna blev allt mindre värda. Förr garanterades sedelns värde i guld.
- Men vad är guld, säger han. Ingenting! Inte kan man äta guld.
Om man däremot kunde garantera sedelns värde med något ätligt så skulle den ju alltid ha sitt värde. Eftersom han är biodlare så var det naturligt att låta honungen bli garanten för sedelns värde. En Klöver är alltså alltid värd en burk honung.
- Det kvittar hur dyrt allt annat blir, säger Kjell, du får alltid en burk honung för en Klöver.
Han kontaktade Sveriges riksbank för att få tillstånd att ge ut egna sedlar. Där var man först lite konfunderade, men han fick lov att ge ut sina Klöver.
En sedel är ju inget annat än en skuldförbindelse. Staten eller i det här fallet Kjell Holmstrand lovar att lösa in sedeln vid anfordran. Kjell lovar att lösa in Klövern med en 700 grams burk honung.
Kjell tryckte upp 2,500 sedlar, det kostade honom 14,000:- samt en hel del resor till Stockholm. Såvitt han vet är han den enda privatperson som givit ut sedlar. Det lär visserligen ha givits ut en sedel vid en insamlingskampanj för ”Röda Fjädern” och längre tillbaka i tiden var det visst en järnvägsbyggare som hade en egna sedlar som lön till sina rallare. Det gick att handla varor men man kunde inte köpa brännvin för dessa rallarsedlar.
Syftet med Kjell Holmstrands Klöver är däremot att pengarna skall stanna kvar i bygden. Han menar att kapitalet skall stanna i Orsa och inte hamna på annat håll. därför är han motståndare till Euron.
- Vi skall ha våra pengar kvar i landet, säger han. Euron innebär att vi får skicka ännu mer pengar till byråkraterna i Frankfurt/Bryssel. Sedan får vi stå med mössan i handen och bocka och be, för att de nådiga herrarna skall ge oss något av våra pengar tillbaka.
Som alla andra dalmasar, så har Kjell ingen respekt för makthavare. Därmed fullföljer han traditioner ända från Gustaf Wasas tid. Kjell menar att makthavarnas instrument för att kontrollera oss och våra åsikter är TV-apparaten och allehanda jippon.
- Bemärk Cesars ord, säger han, ”Ge folk bröd och skådespel”.
Den här dalmasen är en man med bred erfarenhet. Redan som liten gosse levde han i skogen och lärde sig att lyssna på naturen, jaga och överleva. Sitt första bisamhälle skaffade han när han var sjutton år. Han har arbetat som skogshuggare, dammvakt, timmerflottare och utbildade sig till teletekniker, för att bara nämna något av alla hans yrken.
Han är en skogsman uti fingerspetsarna som inte har mycket till övers för modernt skogsbruk. Själv arbetade han i sin egen skog med häst, men när han inte kunde ha djur längre så uppfann han en mekanisk häst. Den är skonsam mot markerna och kan ta sig fram i all tänkbar terräng utan att skada. För denna idé fick han SAF-PTK:s Trygghetsråds pris 1993 och tog fram en prototyp i liten skala. Men det har gått trögt med att finna någon som vill köpa uppfinningen.
- Svensk industri vill ha allt gratis, säger han. Vi uppfinnare måste sälja våra idéer till utlandet och så går jobben dit, visst är det tokigt!
Men han ger sig inte. Han är ju även auktionsförrättare och har nyligen köpt in en större byggnad som tidigare var förråd för krigsmakten. Där tänker han arrangera marknader och sätta fart på trakten.
Naturligtvis skall man där kunna betala med Klöver!
© Göran NK Torin/ Skattungbyn
Detta är en klöver.
Fakta privatbanksedlar.
Under 1800-talet gav 31 svenska banker ut egna sedlar samtidigt som Riksbanken hade de nationella sedlarna.
I början av 1900-talet gav Sundsvalls bank ut sedlar i valörerna 10 och 100 kronor.
Källa: Kgl Myntkabinettet och Sveriges sedlar del III av A. Platbarzdis.
-------------------------------------
